Hilda lärarstudent

Detta är det sista och avslutande inlägget i relation till naturrutorna. Friska vindar, mer nederbörd och kallare temperaturer har varit i veckan. Samtidigt är det än relativt varmt för att vara slutet av oktober och vid det sista besöket av naturrutorna var det 11 grader och sol.

Naturruta 1

I ruta 1 ser man tydligt att det skett ett färgskifte. Växterna har gått från gröna nyanser till mer gulbruna. Många växter har börja brytas ned och antalet arter som kan observeras har blivit färre. Solen står lägre på himlen vilket innebär att denna ruta tenderar att skuggas ytterst lite av omkringliggande träd, men betydligt mer än tidigare. Löven har gulnat eller tappats av omkringliggande träd och buskar.

tora förändringar hos växterna i ruta 1 kan ses bl.a. hos små ekskott som finns runt en stubbe. De har tappat alla sina löv. Svinmolken kan endast ses som ett tomt ”skelett”. Salmbärens slån har tydligt ändra färg och mörknat. De små skotten som gick att hitta hos smultronplantorna har rotat sig.

Naturruta 2

Hos ruta 2 ser man tydligt att buskarna i bakgrunden tappat sina löv vid det avslutande besöket. Det torkade gräset har med tiden lagt sig ner mer. Det är även fuktigare och mossan är grön och fin. Antalet arter som kan observeras har även i denna ruta blivit färre med tiden och många utav växterna har börjat brytas ned. De svampar som fanns vid tidigare besök i rutan går inte längre att återfinna.

Exempel på kraftiga förändringar är stenbären, vars blad övergått till bruna nyanser och växten har börjat lägga sig ned. Busken med skogstry har tappat sina blad och bär.

Naturrutor i relation till skolans styrdokument

I Läroplanens inledande del står det följande ”Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. ”. Att konstruera en naturruta och undersöka vad som förändras och sker i relation till årstidsväxlingarna är ett undersökande arbetssätt som lyfts fram som väldigt viktigt framförallt i de yngre åldrarna.

Vidare är arbete med naturruta starkt kopplat till kursplanen i Biologi. I kursplanens syfte står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån egna upplevelser. När man tillsammans skapar en naturruta med eleverna är de delaktiga och samtidigt skapas gemensamma erfarenheter och utrymmen för frågor att arbeta med på ett undersökande arbetssätt.

Eleverna ska utveckla kunskaper om naturen samt använda biologiska begrepp, förklaringsmodeller och beskriva samband. Naturrutan tenderar att tydliggöra sambandet mellan årstidsväxlingarna, temperaturskillnader, miljöförhållanden och artrikedomen i rutorna. Det finns många samband som kan undersökas och beskrivas genom att undersöka naturrutor över en tid eller som ett avgränsat område att jämföra med andra.

Vidare står det även att elever i det praktiska arbetet ska ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. När man besöker rutorna kan man använda sig av luppar för att kolla närmre på organismer. Vidare kan olika appar användas för att artbestämma. Eleverna kan även fotografera rutan för att dokumentera de förändringar som sker.

Det centrala innehållet i biologi för årskurs 1-3

Under rubriken Året runt i naturen står följande punkter som representeras nedan. Samtliga behandlas i arbetet med naturrutorna.

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Under rubriken Systematiska undersökningar återfinns nedanstående punkt som har relation till arbetet med naturrutorna

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Framtida undervisning

Att arbeta med naturrutor är definitivt något jag kommer göra i framtiden. Det är ett arbetssätt där eleverna har möjlighet att inhämta kunskaper på ett praktiskt sätt. Arbetet innebär att man skapar gemensamma erfarenheter med eleverna och de får en konkret översikt gällande årstidsväxlingar och olika samspel i naturen. Som kan ses i ovanstående stycken har arbete med naturrutor stark förankring till skolans styrdokument och framförallt kursplanen i biologi.

Det finns även många vinster i att bedriva en växelvis undervisning i inomhusmiljöer och utomhusmiljöer. Eleverna får möjlighet att uppleva naturen och tillägna ett lärande och befästa kunskaper med flera olika sinnen.

Samtidigt kan jag tänka mig att ett projekt med naturrutor kräver att det finns närhet till naturområden i skolområdet och att det i sin tur kommer påverka i vilken utsträckning det är möjligt att genomföra arbetet.

Referenslista

PlantNet (för att artbestämma)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. (2022). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2022/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet—lgr22

Eftersom de båda naturrutorna ligger nära varandra så har de troligtvis liknande näringskedja. Faktorer som påverkar ekosystem kan vara aningen abiotiska- eller biotiska faktorer. Abiotiska faktorer kan vara ljus, vind, fukt, pH-värde och jordmån. Abiotiska faktorer är alltså faktorer som är icke-levande som påverkar ekosystemet. Biotiska faktorer är levande faktorer som tenderar att påverka ekosystem. Det kan exempelvis vara växter, människor och djur. 

Det finns abiotiska faktorer som skiljer miljön i de två rutorna åt. Det för med sig att det förekommer skillnader gällande producenter som förekommer i rutorna alltså de organismer som producerar sin egen näring, energi genom fotosyntes såsom växter. Vissa växter trivs i skuggigare miljöer och andra i ljusare och torrare. I ruta 1 förekommer mycket skogssmultron och gräs av olika slag medan det förekommer mossa, blåsippa och blåbärsris i betydligt större utsträckning i ruta 2. Producenter är de organismer som befinner sig längs ned i näringskedjan. 

Konsumenter

Konsumenter är de djur och organismer som antingen äter producenter eller andra konsumenter. Människan utgör en konsument som gärna äter producenter som blåbär och smultron i skogen men vi äter även andra konsumenter såsom rådjur. Vidare utgör herbivorer, vilket är ett begrepp som används för växtätare. Vi människor relateras till begreppet predation eftersom vi dödar och äter andra djur, som rådjur.

Inga större skillnader har observerats gällande konsumenter i direkt anslutning till rutorna. Det går att anta att flertalet möjliga konsumenter rör sig inom ett område som inbegriper de båda rutorna. Hare och rådjur har setts i närheten av de båda rutorna. Dessa utgör förstahandskonsumenter av mycket utav växtligheten. Vidare har räv synts till i området innan projektet med naturrutan startat. Räven utgör en sekundärkonsument som gärna äter hare. Människan utgör även den en sekundärkonsument som aktivt jagar rådjur i området. Organismers roller i ett ekosystem är komplexa och går inte att beskriva med en enda näringskedja, utan i stället kan näringsväv ge en bredare förståelse för de organismer som lever i samspel med varandra. Vidare konkurrerar organismer med varandra om utrymme och näring/föda.

Multualism

Mutualism är ett begrepp som används för att beskriva en symbios mellan två arter som gynnar varandra. I ruta 2 observerades lav. Lav är en symbios av svamp och alger. Alger står för fotosyntesen och energin, medan svampen/svamphyfer utgör stadgan och kan suga upp vatten.  Det är en typ av mutualism där svampen drar nytta av algens fotosyntes och algen drar nytta av svampens skydd, stadga och fukt. Ytterligare ett exempel på mutalism är blommor och pollinatörer som gynnas av varandra.

Nedbrytare

Nedbrytare utgör en väsentlig del i naturens kretslopp. Bakterier och svampar samt små djur är nedbrytare. Deras funktion är att bryta ned döda växter och djurdelar i naturen till mindre delar som till slut resulterar i att de döda organismerna omvandlats till näringsrik jord som andra växter sedan kan få den näring som de behöver. I rutorna kunde halvt nedbrutna löv, växter och svampar observeras.

Parasitism

Parasitism är ett begrepp som används när en organism utnyttjar en annan i den mån att den organism som utnyttjas missgynnas. Det är inget som jag direkt observerat hos någon utav rutorna. Däremot så befinner sig en damm i närheten av rutorna. Det för med sig att området är rikt med mygg när det är värmare, eftersom myggor lägger sina ägg i stillaståendevatten.  Myggor kan kategoriseras som parasiter då de suger blod från en organism med andra ord utnyttjar en organism utan att den som utnyttjas får något tillbaka. Även svampar kan utgöra parasiter när de växer på träden utan att träden kan dra nytta av dem. Bilden ovan visar svampar som sitter på en stubbe i närheten av ruta 2.

Konkurens

Organismer konkurrera med varandra. Miljöförhållandena ändrades när skogen avverkades. I anslutning till det går det att anta att utspridningen av vissa arter ökade och andra minskade. Ett exempel på konkurrens i anslutning till naturruta 1 är den explosionsartade spridningen av grodblad. Grodbladen trivs och ökar i antal och konkurrera ut andra organismer om yta och näring.

Sedan senaste besöket har vädret varit dåligt, det har regnat mycket och vinden har varit stark. Denna dag 9/10 är relativt varm ca 14 grader, sol och relativt vindstilla.

Som resultat av veckans regn är det vått och fuktigt ute. På kalhygget har det samlats vatten i gropar och i spår från maskiner.

Ruta 1

Man kan se en tydlig förändring gällande de färger som kan observeras i naturen. Färgskalan går alltmer åt det gulbruna hållet.

Observation av arter

Midsommarblomster: Det går inte längre att hitta några spår av att midsommarblomster växt i rutan.

Skogssmultron: Allt fler plantors blad börjar bli rödaktiga. Framförallt är det smultronplantornas revor som verkar bli ordentligt röda. Vilket kan antas bero på att den ordinarie plantan börjar spara energi och göra sig redo för vintern och att det då är revorna som drabbas först.

Groblad: Bladen hos grobladen har börjat gulna och frökapslarna är brunröda.

Svinmolke: Plantorna tappar den gröna färgen alltmer.

Salmbärsris: Ännu större mängd av salmbärsriset har börjat förlora den gröna färgen och övergå i tydligt rödbruna nyanser mer och mer jämfört med tidigare visit i rutan.

Blodrot: Blomman har blommat ut, men bladen är fortsatt gröna.

Ruta 2

Även hos ruta 2 ser man en förändring gällande kolör, framförallt hos kringliggande buskar och slån. Gräset har blivit gulbrunt och lagt sig ner mer.

Observation av arter

Skogssmultron: Återigen missades det att ta kort på skogssmultron.

Stenbär: Bären har försvunnit och bladen har börjat övergå till en mer gröngul nyans.

Blåbärsris: Bladen hos riset blir alltmer rödaktiga.

Väggmossa: är sig likt.

Blåsippa: Vissa blad hos blåsipporna har en mer livaktig färg men många är även fortsatt gröna.

Skogsknipprot: Hittas inte igen i rutan.

Vädret har varit växlande mellan visiten hos rutorna. Temperaturen har legat mellan 10-15 grader dagtid, men nätterna har börjat bli kyligare. Trädens löv börjar ändra färg, vilket kan ses av lövträden intill skogsvägen. Framförallt har björken fått gula löv.

Ruta 1

Jämförelsevis kan man se att färgerna i ruta 1 har omvandlats till mer gulbruna nyanser.

Ekbladen kring en stubbe i ruta 1 har blivit brungula. I andra änden av rutan har svampar tillkommit sedan tidigare besök.

Observation av arter ruta 1

Midsommarblomster: Endast en liten grupp med blommor, blommar fortfarande i rutan, alla andra har blommat ut. Bara några få stjälkar med utblommade blommor kan hittas, andra tidigare stjälkar som observerades vid tidigare tillfällen har försvunnit.

Skogssmultron: Skogssmultronplantor finns det fortfarande gott om i rutan. Plantorna har långa rankor och bladen hos de börjar bli lite rödaktiga.

Groblad: Bladen är fortfarande gröna men frökapslarna börjar bli rödbruna.

Svinmolke: Hos vissa har blommorna försvunnit helt och den gröna färgen försvunnit helt hos stjälk och blad. De ser nästan bleka och skelettliknande ut. Några har fortfarande gula blommor, ingen systematik i relation till plantornas läge i rutan har observerats.

Salmbärsslån: Salmbärsslånen är bärlösa och bladen har börjat skifta åt det bruna hållet.

Blodrot: Blommar fortfarande.

Ruta 2

Som kan observeras av jämförelsebilderna så börjar buskar och gräs ändra färg till gul/brunt. Mossan är fuktig och grön. Nya organismer i form av svamp har trätt fram. I den högra bilden kan man observera svamp i det nedre vänstra hörnet tillsammans med en stubbe.

I jämförelse med ruta 1 finns betydligt mer svamp i ruta 2 eller i närheten av rutan.

Observation av arter ruta 2

Skogssmultron: Tyvärr missades det att ta kort på skogssmultron vid det här besöket.

Stenbär: Bara några få stenbär har fortfarande bär, majoriteten av stenbären i rutan saknar alltså bär.

Väggmossa: Den är fin, grön och fuktig, verkar trivas väldigt bra.

Blåsippa: Bladen har fortfarande grön färg, vissa är lite blåröda. På bilden skymtas några blad tillsammans med en svamp.

Skogsknipprot: Den är försvunnen och hittas inte igen i rutan.

Skogstry: Bären blir mörkare och bladen blir gulare och färre på busken.

Blåbärsris: Det finns inga blåbär kvar och bladen börjar skifta mot det röda hållet.

Tiden som varit mellan första besöket och det andra besöket har inneburit relativt fint väder. Det har varit varmt och soligt. Vädret utgör en stor abiotisk faktor som påverkar naturrutorna. Växter påverkas i olika utsträckning av olika väder. Vissa växter och andra organismer föredrar solljus mer än andra och vissa trivs i mörkare och fuktigare miljöer.

Naturruta 1

Vädret var betydligt bättre vid andra besöket av rutan som kan ses vid jämförelse av bilderna. Trotts bättre ljus den 18/9 så kan man ändå av bilden se att viss grönska som fanns vid första besöket börjat avta. Ännu har träden runtomkring gröna blad och det kan man även se att den lilla asken har i kanten av naturrutan. Det är framförallt växterna på marken som börjat förlora sin gröna färg och välkomna hösten och vintern.

Artbestämning ruta 1

Midsommarblomster: även kallad skogsnäva, trivs i skogsområden och ängsområden och är relativt vanlig. Den beskrivs trivas i öppen till halvöppen miljö där jorden är mullrik och relativt dränerad. Namnet midsommarblomster har växten fått eftersom den blommar som bäst runt midsommar. Det var inte många blommande midsommarblomster som kunde hittas i rutan, ungefär 5-10 stycken. Det kan således förklaras av att det troligtvis är de sista blommorna som blommar nu. Däremot befann sig betydligt fler utblommade midsommarblomster i rutan då stjälk och blad kunde observeras.

Skogssmultron: är en art av smultronsläktet. De trivs i sol och hittas ofta vid gräsmark och skogshyggen. Det fanns gott om smultronplantor i rutan. De bredde ut sig över mer eller mindre hela rutan och många utav plantorna hade även bildat långa revor med små nya smultronplantor.

Grodblad: beskrivs som en växt som trivs i många miljöförhållanden och är tåliga mot slitage. Växten fanns inte i så stor utsträckning i rutan. Däremot växte många groblad i närheten på skogsvägen ned till området med naturrutorna. Arten hade även fått starkt fäste i hjulspår på skogshygget som lämnats efter diverse maskiner.

Svinmolke: fanns i den delen av rutan som låg närmast skogsvägen, men kunde även ses finnas lite varstans på kalhygget. Dess utspridning tenderar förklaras av att plantan haft lättare att sprida sig sedan skogen höggs ned då vinden haft större möjlighet att sprida fröna över en öppnare yta.

Salmbär: är en halvbuske. Det fanns gott om salmbärsris i rutan men bara några få salmbär. De kallas även för blåhallon. Salmbär trivs i kalkhaltig jord, vilket förklarar varför växten finns i stor utsträckning på Gotland. Den trivs i relativt öppna och ljusa miljöer och hittas ofta vid vägkanter.

Blodrot: Små gula blommor skymtas lite här och var i rutan. Eftersom det är en liten växt så tar de inte upp så stor plats i rutan, men jämförelsevis fanns det mer utav blommande blodrot i rutan än vad det fanns blommande midsommarblomster. Blodrot beskrivs som en vanlig växt som trivs i relativt fattiga miljöer och är en revande växt.

Naturruta 2

Som nämnt ovan var vädret betydligt bättre vid andra besöket av rutorna som kan ses vid jämförelse av bilden. Bilden tydliggör även de ljus som rutan exponeras för en sen eftermiddag. Buskar och slån har ännu gröna löv. Gräset har börjat lägga sig ned ytterligare och mossan börjat träda fram mer.

Artbestämning ruta 2

Skogssmultron: fanns även i ruta två, men inte alls i lika stor utsträckning som i ruta ett. Framförallt befann sig smultonen i ruta två mer i utkanten där de exponeras för mer ljus än på någon annan plats i rutan. Blåbärsris med blåbär fanns i denna ruta men existerade inte alls i ruta 1. Det beror på att blåbärsris trivs i skuggigare miljöer samt fuktigare än miljön hos kalhygget i ruta 1 erbjuder.

Stenbär: I rutan fans stenbär relativt utspritt. Stenbär beskrivs trivas i stenig skogs- och hagmark. Bären är stenfrukter och syrliga. Det talas ibland om att stenbär och giftiga men så är inte fallet, utan de är ätbara.

Väggmossa: är en vanlig mossa och täcker till stora delar ytan av rutan, framförallt de områden som exponeras för skugga.

Blåsippa: Det fanns gott om blåsippsblad som täckte en stor del av marken i rutan. Den trivs i skogsmark och beskrivs gynnas av jord med hög kalkhalt. På Gotland finns det gott om blåsippor jämfört med andra delar av Sverige där de är väldigt sällsynta.

Skogsknipprot: En relativt hög stjälk med utblommade blommor stack upp. Denna stjälk anas vara en skogsknipprot. Skogsknipproten tillhör växtfamiljen orkidéer och är mindre vanlig. Den beskrivs trivas i skogsmiljöer.

Skogstry: i rutan fanns en buske över knähöjd med riktigt mörkröda bär och rundade blad, närmre bestämt skogstry. Skogstry beskrivs trivas i många olika miljöer, skuggiga som soliga.

De båda naturrutorna befinner sig i Hogrän på mellersta Gotland. Båda rutorna är belägna i ett skogsområde med närliggande åkermark och bevattningsdamm. Miljöförhållandena skiljer de två naturrutorna åt då de befinner sig i ett område som tillhört samma skog men där hälften av skogen avverkats och nu utgör ett kalhygge medan den andra rutan befinner sig i en ”normalt” växande skog.

Båda rutorna är ca 5X5 meter stora. Rutorna skapades och bilderna togs när temperaturen var ca 15 grader och det var molnigt. Tidigare under veckan hade det varit växlande väder.

Naturruta 1

Naturruta 1 ligger på kalhygget området är mycket torrare och är en ljus yta som saknar skugga. Eftersom området är väldigt öppet skyddas inte växter och djur från vind och kraftigt regn. Vidare är marken till viss del täckt av rester från skogsavverkningen i form av bark, grenar och träflisor. Området är relativt torrt eftersom det utsätts för sol och vind i stor utsträckning. Biotiska faktorer i form av människa, djur och nedbrytare påverkar miljön. Människans roll som påverkande faktor har gjorts tydlig eftersom det är människan som avverkat skogen. Vidare har spindlar och myror observerats vid besök hos naturrutan.

Träd som växer i närheten men på ett avstånd från rutan är framförallt tall, gran och björk. Däremot befinner sig en mindre ekplanta i rutan och i utkanten av rutan en askplanta.

Markeringen på Google Maps är korrekt, men miljön är felaktig. På bilden ser det ut som att det är en skog som markeringen befinner sig i, men som nämnt tidigare så är skogen nu avverkad och miljön har ändrats.

Naturruta 2

Naturruta 2 befinner sig i skogen. Miljöförhållanden utgörs av lite mer fuktig mark jämfört med ruta 1. Det finns även betydligt fler kringliggande träd, framförallt granar och tallar som skuggar rutan. Marken täcks av diverse gräs och mossa. Lite solljus sipprar ändå in mellan träden som står relativt glest i anslutning till kalhygget, men rutan exponeras för betydligt mindre sol än vad ruta 1 gör.

Under denna veckan har vi i grupper arbetat med att skapa Stop-Motion filmer. Detta har vi gjort utifrån olika tilldelade teman. Vårt tema var kopplat till artikel 16 ur Barnkonventionen, ”Barn har rätt till ett privatliv”.